Julstjärnan

Jag älskar att tänka tillbaka på härliga barndomsminnen, det får mig alltid på bra humör! Och några av de allra bästa är från juletider...


När jag skulle gå och lägga mig i min säng igår hemma i Fjärdhundra så låg jag och tittade på min julstjärna av koppar som lös i fönstret. Jag kom och tänka på när Daniel och jag var yngre, och delade rum. Vi hade en våningssäng som delade av rummet på mitten, jag låg överst och Danne underst. Då hade vi samma julstjärnor som vi fortfarande har kvar, och de lyste i fönsret hela natten, med ett dovt, varmt ljus som kastade vackra ljusfläckar över rummet. Innan vi somnade lyssnade vi på Pettsons jul på kassetband, och tittade på stjärnan. Sedan pratade vi en stund tills vi sakta somnade in i en rofylld sömn...


Numera kan jag inte ha jul utan min julstjärna. Så fort jag ser den lysa där i mörkret så känner jag mig varm, och kommer ihåg känslan av att ligga i nytvättade flanell-lakan och titta på skenet och känna att inga läskiga män eller spöken kunde komma åt oss, och fastän att jag nu nästan är 18 år så låter jag fortfarande stjärnan vara tänd hela natten, och somnar lika trygg och lycklig som jag gjorde då...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0