-

Problem. Alla har vi dem. Stora som små, alla olika. För det är precis vad vi är. Vi föds och växer upp i olika förhållanden och med olika förutsättningar. Därför är problem aldrig något vi kan jämföra, för det som är jobbigt för mig kanske inte är jobbigt för dig. Men en sak har vi gemensamt. Och det är att vi har ett val. Vi kan välja, att antingen vara en del av problemet, eller en del av lösningen.

Problem är jobbiga. Och du har rätt att ha det jobbigt ett tag, känna att allt är hopplöst, och inte se ljuset i tunneln. Eller någon annan stans heller för den delen. Tycka synd om dig själv och kanske inte orka ta dig upp ur sängen. Det kan ingen ta ifrån dig. Men det finns en gräns för hur långt ner i skiten vi kan gräva oss. Och det är där man gör sitt val. Fortsätta gräva eller leta efter en väg ut. Leta efter ljuset i den där långa tunneln.

För det finns alltid en väg ut. Inte alltid en lösning, men en väg ut. Och den vägen kan ingen annan hitta åt dig, och den finns inte på eniro. Du måste hitta den själv. För allt sitter i ditt huvud, i dina tankar. Och de är viktigare än du tror. För i slutändan vilar allting på vilken inställning du har. Om du bara vill ge upp eller kämpa. Vara olycklig eller lycklig. Gråta eller skratta.
Ser du bara negativt på allt finns det ingen psykolog, vän eller förälder i hela världen som kan hjälpa dig. Du måste vilja, du måste ta dig i kragen och rycka upp dig själv för att komma någonvart. Det är inte förens du själv tar det steget, som du kan få hjälp.

Det vilar på dig. Ingen annan. Bara dig.